Back to 1963

En macaron är en macaron är en macaron är en macaron...

Äntligen har jag bemästrat macarons. Trodde jag iallafall. Idag blev mitt sockerlag för varmt vilket ledde till att min smet blev för fast och vissa av mina macarons fick då en liten topp. Det ska de ju såklart inte ha utan den toppen ska sjunka ner och de ska bli helt släta efter man spritsat ut de. Väl färdigbakade blev de också lite väl "tunga" och sega. Men de är ju ändå ljuvligt goda och tjusiga.

Jag fyllde de med vit choklad ganache (värm 1,25 dl grädde och rör ner 200 gram choklad- låt svalna) som jag smaksatte med lite lime (riv ner skalet i den varma ganachen) och färgade ganachen sedan lila. Tyvärr är min kamera kass så färgerna syns lite dåligt.

Eftersom jag ändå är självkritisk kan jag passa på att säga at jag var nog lite väl lat när jag malde min mandel och struntade helt i att sikta den. Detta gjorde att mina macarons blev lite korniga= inte okej för en perfektionist. Mindre slarv nästa gång. Men, det gör inte så mycket skillnad i smaken utan mer för utseendet så är man lat och inte bryr sig så mycket är det bara att slarva på!

 

Nu tar jag mig de här macaronsen tillbaka till 1963 och går på Mad Med-fest